gron.jpg

Svårt att hitta bra alternativ till konstgräsplaner

Rapporterna om konstgräsplaners negativa effekter på miljön har de senaste åren haglat tätt. Och när 90 procent av alla planer tillhör kommunala anläggningar blir frågan ständigt aktuell för landets kommuner. Vid den senaste träffen med Kommunnätverket för hållbar utveckling var temat plast och hur vi i framtiden bättre kan hantera bland annat konstgräsplaner.

Konstgräsmattor innehåller ofta gummigranulat från uttjänta däck som i sin tur innehåller ett 70-tal ämnen med farliga egenskaper: de kan vara långlivade, bioackumulerande, cancerframkallande, reproduktionsstörande eller arvsmassepåverkande.

Granulaten sprids utanför planerna

Granulaten räknas som mikroplaster och sprids i stora mängder ut i naturen framförallt i omedelbar närhet till planerna. Men partiklar följer också med idrottsutövarna hem i kläder och skor och får på så sätt stor spridning även utanför anläggningens närområde. Undersökningar har visat att zink och fenoler kan läcka ut från gummigranulaten om ämnena når intilliggande vattendrag vilket kan påverka vattenlevande och sedimentlevande organismer.

I snitt fylls varje plan på med fyra ton nytt granulat per år och en plan håller i ungefär tre år innan den måste bytas ut. Konstgräsmattor resulterar i 300 ton avfall när en plan är uttjänt. Att mattorna innehåller olika typer av material komplicerar dessutom återvinningen.

Svårt att hitta bra ersättning

När miljöstrategerna i Kommunnätverket för hållbar utveckling träffades i februari låg fokus på plast och frågan om hur kommunerna kan hantera konstgräs var ett av flera viktiga ämnen.

Ett flertal tester har gjorts runt om i Sverige med alternativa material som kork men än så länge har man inte hittat någon riktigt bra ersättning. Det görs också försök på redan befintliga planer med sådant som granulatfällor, filter i dagvattenbrunnar och förändrade arbetsrutiner kring skötseln av planerna.

Kemikalieinspektionen trycker i en rapport på att tillverkarna måste ta större ansvar för människor och miljö. Ett sätt för kommuner att påverka är att man som beställare ställer högre krav på leverantörer och efterfrågar information om kemikalieinnehållet, vid upphandling och anläggning.

Nätverk för bättre upphandling

Genom nätverket Beställargrupp konstgräs (https://bekogr.se/)kan kommuner få stöttning i dessa frågor. Nätverket arbetar med att i första hand få bort de sämsta alternativen och sprida information. Man vill få igång forskning och utveckling av alternativa konstgräs av hållbara material. Genom att samarbeta med övriga nordiska länder kan en större och starkare beställargrupp skapas för att påverka leverantörerna på ett effektivt sätt.

Kommunnätverket för hållbar utveckling
Nätverket samordnas av Energikontor Väst. Nätverket består idag av 34  av Västra Götalands kommuner och har tre arbetsgrupper med fokus på miljöstrategiskt arbete, naturvård och rättvis handel. Verksamheten utgår helt från medlemskommunernas behov.

Vill du veta mer? Kontakta projektledare Maj-Liz Hedendahl

Fler nyheter

Ökad efterfragan på biogas i Göteborgs hamn

Fordonsgas har tecknat nytt avtal med Swedgas att leverera LBG till hamnen i Göteborg för att säkra tillgången på Biogas.

Arla byter ut HVO och RME mot Biogas

Arla använder idag ca 17 miljoner liter bränsle till sina mjölktankbilar per år, och man siktar på att ha bytt ut 30% av tankbilarna inom tre till fem år.

Vikten av att tanka svenskt – ny studie visar på fördelarna med att öka produktionen av förnybara drivmedel i Sverige

Produktionen av förnybara drivmedel i Sverige behöver öka kraftfullt. Det medför dessutom en lång rad positiva effekter på andra samhällsmål som en stärkt krisberedskap, landsbygdsutveckling och regional tillväxt. Det visar en ny studie som har initierats av elva länsstyrelser och regioner i samverkan med BioDriv Öst.

Inspirerande filmer om energibesparing resultat av incitamentsprojekten

Inspirerande filmer för energibesparing på Energimyndighetens hemsida.

 

Kan koldioxidbudgetar få fler att greppa miljömålen?

Hur kan lokala koldioxidbudgetar hjälpa Sverige att nå de nationella klimatmålen? Och är koldioxidbudgetar ett bra verktyg för att skapa förståelse för och förankra den lokala miljöpolitiken. Det var två frågor som diskuterades när miljöstrategerna i Kommunnätverket för hållbar utveckling träffades häromveckan.